Som all missbruk borjade allting med en smak. Det ar korrekt sa historien ifall Alison Karlene Hodgins borjar, som med blott 18 ars alder borjade sitt aventyr i natdejtingvarlden. Och som allihopa andra unga vuxna gjorde han det med oskuld och speciell cynism. I sitt diskussion med Huffington Post, kommenterar kvinnan: “sjalv varje 18, i uppsyn basta vans kallare, forsiktig rusig kungen billigt vin nar jag skapade en profil forut henne som en andel fran ett ploj.” Men Hodgins visste inte att detta ploj skulle bli city i hans leva en tid senare.

Strax efter borjade Alison experimentera natdejting pa egen hand. Som miljontals berattelser i varlden, Hodgins laddade ner Tinder kungen natten, enbart pro att senare angra sin tandstickor kungen morgonen och fortsatt att stryka din profil. Denna handling foljdes fran loftet att ej atervanda, men som hander med missbruk, varade hans ord inte forut lange.

Men bred denna tillfalle varenda Hodgins fortfarande nagotsanar valmaende. Sak ar att underlang efter att hon borjade sitt aventyr i en varld av onlinedejting och svep at vanster och hoger, hittade kvinnan en partner. Detta affar varade ett ar. och det ar i slutet nar den sanna historien borjar.

Ett lek med dragkamp

“Efter uppbrottet sorjde jag forhallandet innan jag laddade ner en ny app. ” anvГ¤ndbar webbplats anser Alison och forklarar hur han lyckades traffa annu en tva potentiella par efter handelsen. Tyvarr varje inte turen kungen hans sida. “Jag dejtade var och en i par manader.”

“Efter varje uppbrott sa jag till mig personligen att sjalv skulle plocka lite tid. Sjalv ville fokusera pa mig personligen. Hon skulle reflektera ovanfor vem sjalv varje och va jag ville. Sjalv skulle ej ladda ner nagon dejtingapp.” Men tvenne veckor senare, Alison vaknade med sin telefon i handerna och en App Store tillganglig med ordet “Dating” i sokfaltet.

Men varfor blir vi inte fri fran dejtingappar?

Sjalvklart skulle det vara orattvist att skylla Alison jag forut hennes dejtingappsberoende. Fastan allting, de ar ett medium som all andra att tillgodose ett fran de viktigaste manskliga behoven: langtan ifall anslutning.

I sjalva verket ar det just detta behov som utfor oss “beroende” fran dessa applikationer. Hjarnan ar ett organ med vidunderlig plasticitet, som kan omarbeta sin kemi som svar pa en specifik upplevelse, och karlek och fasthallande ar bland de mest kraftfulla som du kan erfara.

Enligt Dr. Michael Merzenich, Chief Scientific Officer pa Posit Science, dessa ar en fran de viktigaste upplevelserna som nagon kan ha i sitt liv. “solklar kan dessa upplevelser alstra nagra av de storsta forandringarna i hjarnan som en person kan uppleva”, kommenterar forskaren. Global DatingInsights.

Forutom sina foredrag om karlekens konsekvenser gallande den manskliga hjarnan, har Merzenich samt gjort en segment forskning om hur dejtingappar paverkar den. Har forklarar hon hur sa hander nar vi borjar svepa at vanster och hoger pa appar som Tinder, och varfor.

“Vi vet att nar en person utfor nagot fruktbar, som att skrida gallande en fantastisk dejt eller traffa en lustig person, frigor hjarnan dopamin, en neurokemikalie forknippad med bonus. Det intressanta ar att hjarnan ej behover fa beloningen forut att lossa dopamin; ifall hjarnan forutser att beloningen kommer i framtiden frisatter den samt dopamin.

Fran denna skal, nar en person borjar glidande mellan potential tandstickor kungen en dejtingapp borjar hjarnan automatiskt ana spanningen och beloningen fran en dejt och frigor dopamin.”

Men Merzenich ar inte den enda som har lyckats fjattra detta sak till den manskliga kretsen. Dr Judson Brewer, i sin bok Det begarande sinnet, erbjuder ocksa en snegla pa denna effekt. Har forklarar Brewer hur sociala appar av nagot slag aktivera samma “krets” som substanser som alkohol, kokain, heroin, oxikodon och manga fler. Som tur ar inneha en dos Tinder i de flesta fall inte likadan forodande konsekvenser som de substanser som namns arme.

Natasha Dow Schull, antropolog och forfattare till en bok som kopplar beroende till teknik, diskutera likheterna mellan spelautomater och dejtingappar. Som Schull kommenterar DailyBeastberoendet fran dessa applikationer fungerar pa snarlika metod som spelberoendet.

“Parallellerna finns i hur upplevelsen ar formaterad, oavsett om beloningar levereras eller ej. Om du ej vet vad du kommer att ringa eller nar, leder detta till mer uthalliga beteenden, som i sin tur ar de mest beroendeframkallande.

Du bygger den har forvantan, den forvantning bygger, och det blir en slags befrielse nar du far en premiera. Jackpotten, en ding-ding-ding, en matcha”.

Ett problem som drabbar vissa mer an andra

En efterforskning gjord av Match, bekraftar antalet konsument som tenderar att atervanda till applikationen gallande en konstant basis. Enligt webben, 15% fran singlar pa Tinder de kommenterar att de kanner sig beroende av processen letar efter en dejt.

Av denna invanare ar det mannen som tar den storsta delen, med 97 % hogre tillfalle att bli beroende. Kvinnor bestar under tiden den minsta delen; men de ar 54 % mer benagna att drabbas av utmattning efter denna process.

En tredjedel av anvandarna fran dessa appar har aldrig gatt pa en dejt med nagon de inneha traffat gallande dem. For detta sammanfattas allting till ett slags “videospel”. I en artikel for BBC, Lucy Vine beskriver denna upplevelse som att “tjana poang i ett videospel”. “Det ar ett tidsfordriv framfor tv:n nar sjalv ar uttrakad”, anser hon.

David Greenfield, professor i psykiatri vid University of Connecticut School of Medicine, haller med Natasha Dow Schulls och Lucy Vines resonemang. Framat tillagger han att i de flesta av dessa fall finns det ingenting vi kan bega for att befria oss fran dessa beroendeframkallande kanslor.

Dopamin ar en eftertrycklig signalsubstans som ar kopplad till overlevnadskretsar som att fortara och sex, sa vi talar om att skrida emot nagot som biologiskt inneha utvecklats i hjarnan under tiotusentals ar.

Fran denna syfte kan en fran losningarna placerad i att pa djupet uppfatta det att ha fler val kommer inte att gora oss lyckligare. I sjalva verket, enligt Greenfield, “stressar det oss annu mer.”